Vaknade i en kolsvart lägenhet tidigt imorse och det var faktiskt riktigt kämpigt att ta sig upp. Man hörde liksom hur vindarna drog utanför fönstret och kylan var påtaglig så fort som min ena hand var ovanpå täcket istället för under.

Väl uppe går jag ca tio steg till köket och kaffebryggaren (som alltid laddas kvällen innan så man bara kan trycka på ON!). Vidare mot badrummet för att vira om mig min varma cashmere morgonrock. (Livets plagg denna tid på året!) Tänd ett ljus eller flera och sätt dig ner i 5 min. En bra start på dagen kan faktiskt avgöra hur hela dagen kommer att forma sig och bli. Hur ser era morgonrutiner ut? Vad är enligt dig den bästa starten?


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Tisdagen startade med en pressfrukost för Christian Louboutin på Nobis Hotell. Det fanns ett gäng godbitar där kan jag lova.

Efter lunch tog jag en uber till centralen för tågresa till Steam Hotell i Västerås. Gina Tricot släpper nämligen en Exclusive kollektion som vi samarbetar tillammans på. Så vi är här för att bränna av lite bilder på plaggen som ska upp i mina sociala kanaler och även passa på att njuta litegrann.

Vi hade ett par timmar fritt på eftermiddagen så vi bytte om till bikini och morgonrock och tog hissen ner till våning sjue och spat. Här ligger jag och Sara i eldrummet och slappar. Jag somnade mot Saras axel så fort som jag lagt mig ner.

Great minds <3 Jag, Sara och Jossan i matchande toppar från Gina Exclusive.

Efterrätten var nog det bästa på hela menyn. Älskar idén om ett stort lass på en träbricka där alla sitter med varsin sked och delar.

Bra hotellfrukost är helt klart avgörande för mig när jag bokar hotell. Jag spanar alltid in frukosten innan jag bokar. Hur är ni?

Likes

Comments

/ Necklace - Blue Billie /

Detta halsband påminner mig så mycket om när jag var ung, och bar en halskedja med en liten öppning som man kunde stoppa foton i. Och det är just vad det här smycket också är, en liten minnesbank. Så nu ska jag fylla den här, har inte bestämt mig än med vad men antingen blir det små foton eller små lappar med namn. Något som ligger mig varmt om hjärtat blir det iallafall. <3

Likes

Comments

Imorse vaknade jag med en liten obehagskänsla i magen. Små skitsaker egentligen. Hur som helst, vid lunch tog jag skjuts av Clara till Kampis. Jag var en halvtimme tidig, vilket Mira också var så vi satte oss i omklädningsrummet och snackade lite skit. Små petitesser och livet överlag. Efter en stund frågade Mira mig om jag hade pratat med Alexia.- Näe, inte mer än litegrann i fredags, vadå då? svarade jag. Redan där kände jag på mig att något var fel och min lilla ångestklump jag hade var som bortblåst och betydde ingenting helt plötsligt. När hon sedan fortsatte och sa att Corinne, Alexias dotter hade fått beskedet cancer så dog jag inombords. NEJ NEJ NEJ tänkte jag. Inte lilla Corinne. Inte heller att världens finaste föräldrar fått beskedet att deras yngsta, oskyldiga lilla flicka fått cancer. FY FAN VILKET HELVETE och jag kan i min vildaste fantasi inte förstå hur man som förälder tar ett sådant besked. Allt jag kan säga är egentligen att jag finns där, närsomhelst och till vad som helst. Att, - Ni fixar detta. DU är stark som sten och kärleken ni har kommer att vinna över allt det onda. Och det är faktiskt precis vad denna grekiska gudinna är, - STARK SOM STEN. <3

Fy fan i helvetet vad livet är orättvist, och fan vad jag hatar den där jävla skitcancern som sprider sig som en löpeld där var och varannan drabbas. Jag minns tydligt ett tillfälle under en tjejmiddag för ett tag sedan och vi kom in på cancer. Och runt det bordet hade 5/7 av oss drabbats på något sätt. Någon förälder/familjemedlem hade någon gång haft, genomgick behandling av cancer eller tom avlidit. Jag ljuger om jag säger att det inte skrämmer mig. Varje dag skrämmer skitsjukdomen mig på något sätt. Framtiden skrämmer mig då statistiken säger att 1/3 människor drabbas. Jag mår illa och vill kräkas av blotta tanken att någon i min närhet drabbas. Aldrig någonsin igen.

Någonstans känns det som att man tar det pyttelite enklare (inget besked är såklart enkelt!) att en vuxen drabbas, förutsättningarna känns liksom liiiite bättre och större. Man är starkare. Kroppen är större och starkare. Men när ett barn, - ett oskyldigt litet barn drabbas så tappar jag det. Fullständigt och fullt ut.

Hela dagen har gått till grubbel på skitsjukdomen och jag fick inte ett uns jobb gjort efter lunch. Jag satt med Limpan en stund på kontoret, vi grät en skvätt och pratade djupa ting. Så fint att ha vänner man kan älta, dela och grubbla med.

Så med dessa små kvällstankar vill jag nog bara säga en sak. - Livet är skört. Man vet aldrig vad för besked man kan få imorgon, eller hur nästa vecka ser ut. Tala om för dina nära hur mycket du älskar dom, och hur mycket du uppskattar att ha dem i ditt liv. Le åt en främling på bussen för du har ingen aning om hur hens vardag ser ut. Säg åt din kvinnliga kollega att hon är fin för du vet inte hur många timmar hon spenderat framför spegeln för att få höra att hon är vacker. Eller mannen som du gjorde narr av för att han grät, - hans mamma kanske är döende. Kärleken är starkast och med den kommer vi långt.

Likes

Comments

Nu är jag hemma i Stockholm igen efter ett par magiska dagar nere i Kivik i Skåne. Herregud vad mysigt vi haft det! Harmoni. I lördags efter frukost drog vi på oss ryggsäcken och kängorna och gav oss ut på en vandring med havet som granne vilket var helt magisk. Lugnet, ljudet, naturen. Hela helgen har varit magiskt och jag kan inte minnas när jag senast gick ner så pass mycket i varv.

Hörs senare med det traditionsenliga veckoschemat, en rutig outfit och svar på en del frågor! Xx

Likes

Comments

Jag låter bilderna tala för sig själva så fattar ni nog gårdagseftermiddagen. Tillbaka i sadeln där jag älskade att vara och spenderade alla mina timmar mellan 6-22 år. Igår blev ännu ett bevis på att jag MÅSTE ta upp detta intresset igen. Gärna nu! Så kanske att ni tips på bra ställen att boka in sig på lektioner eller kanske tom tips på någon som behöver hjälp? HOJTA!

Tack Jossan för bildbaxen.

Likes

Comments

Lugnet och lunket fortsätter. Ni vet när hela stämningen bara är sådär lugn och allt är harmoniskt. Stora kontraster till hur den vanliga vardagen ser ut för många. Så himla härligt!

Idag står vandring på schemat, ska bli himla härligt. Och så skönt med frisk luft. Solen skiner som aldrig förr här i Kivik, så en bättre dag att pricka in vandring går ju inte hitta. Så peppad!

Likes

Comments

Idag vaknade jag av att solen gick upp. Och lugnet infann sig. Som alltid här på Himlahav. Så fort jag klev innanför dörren igår så la sig liksom själen i viloläge. Och är där fortfarande. Det vilar liksom ett magisk lugn över detta ställe som är svårt att beskriva.

Såhär fint var ljuset när jag rullade upp gardinen imorse.

Vi startade morgonen med en kopp te och sedan var det yoga. Yoga och meditation, herregud vad härligt det är. Miljön gör ju inte upplevelsen sämre heller.

Efter frukost knatade jag & Mira upp till stallet och plockade in hästarna från hagen.

För en tur ner till stranden! Det här är livet. På riktigt livet. Jag mår så bra uppe i den där sadeln.

Så fint, så fint.

Åh, jag vet inte vart jag ska börja. Jag mår lite för bra härnere på Österlen. Och Himlahav är som för ett par år sedan lite för härligt för att vara sant så det ska utnyttjas. Nu ska jag och Sara köra en meditationsövning med yogisläraren Johanna innan vi tar bilen ner till havet och bastun. Kanske ett dopp också om vi vågar. Hoppas ni får en magisk fredag. Xx

Likes

Comments

Nu är vi påväg, mot Himlahav och Österlen. Bara namnet klingar så rätt. Himlahav. MMMMM. Sist jag var där var ett par år sedan nu och jag ser fram emot det lika mycket idag som då, om inte mer nu när jag vet vad som väntar. Det spritter i kroppen av bara tanken på huset och miljön. Så from nu kliver jag in i mysmood deluxe. Yoga, meditation, havet, islandshästar och häng framför brasan i dagarna tre. Vi hörs senare när vi kommit fram.

Likes

Comments

Idag höll dessa två snyggingar i en lunch på Vau de Ville på Norrmalmstorg för Nicoles skomärke INUIKKI och även tjejernas fuskpälsmärke Chaleur som snart lanseras.

Bråke va såklart med. Lilla älsklingen.

Limpan, Dashi och Charlie såklart <3

Charlie smälte in. AH, gullnosen.

KÄR i den här fuskisen som snart lanseras. Den som väntar på något gott.....

Och för er med små barn. Det lanseras även pälsar för de små. Vill ha barn nu! Pronto, med detsamma! haha.

Ultimata vinterskon? INUIKKI. Jag har den svarta och taupefärgade sneakersmodellen. Den är inte så "bred" och "stor" som den klassiska modellen är. Prova!

Hur söt är han?! ARNOLD, - Jag vill äta opp dig!

Likes

Comments

Nouw Magazine